Vitgröe

Vitgröe (Poa annua L.) är ett lågväxt, ettårigt gräs och som har ett ytligt rotsystem med späda rötter. Stråna är upprätta och kan bli drygt två decimeter höga. Bladen är ljusgröna. Arten blommar under hela växtsäsongen, från tidig vår till sen höst. Vippan är vitaktigt grön med få grenar, ibland med rödlila kanter på agnarna. Småaxen sitter infästade längs hela vippgrenarna. Ståndarknapparna är små och lika långa som breda. Vitgröe är den enda ettåriga arten i släktet. Den liknar trampgröe (P. supina), men den senare är flerårig och har nya skott utan vippor som utgår från basen av stråna. En annan skillnad är att småaxen hos trampgröe sitter i spetsen av vippgrenarna, samt att dess ståndarknappar är flera gånger längre än breda. Vitgröe är vanlig på all slags öppen mark, från Skåne till Torne Lappmark. Den förekommer mest på kulturmark och har följt människan i spåren, arten har påträffats på alla kontinenter, även Antarktis.

Gräset är mycket aggressivt och blir lätt det dominerande i en gräsmatta Så snart andra arter börjar svikta, utvecklas vitgröen snabbt. Orsaken till utbredningen på golfanläggningar är oftast brister i anläggnings- eller skötselarbetena. Det går att hålla vitgröen stången om banan anläggs och sköts på rätt sätt. Har man väl fått vitgröe i gräsmattan krävs det en mycket noggrann skötsel. Gräsets mycket svagt utvecklade rotsystem kräver riklig bevattning och gödsling med kväve. Vitgröe är också mycket mottagligt för praktiskt taget alla typer av grässjukdomar.